Akupunktur va ju... intressant.

Eftersom värken i min muskel fortfarande är helt sanslös så fick man ju börja ringa för att få lite hjälp här på morgonen. Vårdcentralen, som jag absolut förstår har fullt upp efter sommarn och så kunde ge mig en "fantastisk" snabb akuttid nästa onsdag eftermiddag; jättebra, tack, men så länge kan inte jag vara sjukskriven utan läkarintyg. De var ju förståss inte hans problem utan de fick jag ta med min företagshälsovård. Fine! Underbara Viveca på vår företagshälsåvård ringde upp mig och gav mig en tid på en gång.
Så nu har jag varit där.
Efter en genomgång av vad jag gör på jobbet och en förundran från henne om varför jag jobbar där så var det dags för klämma och känna och vrida och vända; de va ju.. inte så skönt minst sagt.
Akupunktur tar vi!
jahopp, de blir första gången de, och seriöst, små pyttiga nålar nån millimeter ner under huden, va fan gör de för skillnad.
Jo, jösses, ska jag tala om för er. Hon lyckades träffa den onda punkten precis med en såndär pyttenål och de kändes mer som att jag höll på att bli uppstyckad. Tyckte hon sa att det här skulle bli bättre, inte sämre; onda kvinna.
Så den nålen fick hon flytta på och sen blev jag lämnad där i typ en halvtimme, och jag försökte slappna av medans min onda muskel lekte frispelsattack över ryggen på mig.
ska tillbaka på måndag igen för samma sak och så får vi se hur jag mår då. Om jag kan ta mig tillbaka till jobbet.

Ska erkänna att det här har skrämt mig lite. Att kroppen kanske är mer utsliten redan än vad man vill kännas vid. Att man är för envis för sitt eget bästa, och att man kanske inte skulle jobba som man gör. Men det är ändå inte det som grämer mig mest.

Det som gör mest illa är mina två skötehästar. Den enas ägare är på semester så jag skulle liksom ta hand om de där när hon var borta; istället fick jag skicka ett mess och tala om att hästen som skulle komma igång nu, den står. Inte bra alls, känns värdelöst även fast jag vet att jag inte kan göra nåt åt det här.
Den andra hästens ägare jobbar natt och då ska jag ta den med, men.. ja, samma där. måste ringa när hon vaknat och meddela att det får lösa sig på nåt annat sätt. värdelöst de med, men jag kan inte hjälpa det heller.

Nej, dags att värma riskudden i micron igen och lägga mig raklång på soffan en stund.

Allt ska skita sig när man försöker planera i förväg...

Säg nåt!
Postat av: Johan

Vart gick du på akupunktur?

2008-09-01 @ 14:26:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0