Host och prosit

Så försöker man överleva denna förkylning, utan att bli dragandes med några bestående men. Det går sådär. Karln är dålig med nu så vi snörvlar ikapp.
Man blir ju så jäkla matt och man orkar inte ta sig för någonting. Jag borde ha åkt ner till jobbet denna vecka för samtal med chefen, men jag har inte pallat det, och tyvärr inte ringt och sagt varför jag inte dykt upp heller så han är väl lagomt glad han.
En arbetskamrat ringde igår från jobbet iallafall för att se hur de va med mej och om allt gick bra, de va sött gjort. I bakgrunden hördes detta förbaskade ihärdiga tjutet från hyveln, vilket jag snabbt konstaterade att jag inte saknade det minsta.

Idag ska vi på besök hos barnmorskan för att se hur allting går. Allt känns ju bra iallafall så förhoppningsvis så e de bra och det växer och grejar i rätt takt.
Älsklingen har vart väldigt aktiv i allt och vart med på alla BVC besök, helt självmant, så det har vart skönt faktiskt.

Nej, vettja om jag ska fortsätta med det jag började med igår; nedplockning av julsakerna. Det är det mest ansträngande jag kan komma mig för att göra när jag mår såhär.

ha de!

Säg nåt!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0