Soffie's liv

Och ja, de kan nog stämma för jag kan inte alls finna några paraleller mellan mig och Eva Longoria.

Och nog blir jag mer och mer lik en hemmafru och gammeltant än en pingla och partytjej, men va gör de.

Huvudsaken är väl att man trivs i det man gör.

Och jag är inte rädd att sticka ut hakan och säga -Jag virkar minsann mormorsrutor nu, och gör hemmagjord gelé!

Och de var gelén vi skulle ta upp nu.

Steg för steg.

För kanske finns det någon mer ung snärta som gått och blivit gammeltant och vill prova att göra god rödvinbärsgelé, helt utan tillsatser eller konserveringsmedel!

Steg 1.

Gå till närmsta rödvinbärsbuske och börja plocka! Om busken inte står på din egen tomt, så fråga om lov först! De blir så mycket enklare så!

Observera! För att slippa ha i tillsatt pektin (det som får gelén att bli gelé liksom) bör bären plockas nymogna!! Ju mer de mognar desto mindre pektin i bären, och större risk för att gelén mer blir till en sörja i slutändan.

Kan säga att jag plockade i senaste laget, men de gick!

Mängd? Tja, beror på hur mycket man vill ha. Jag plockade ca 4 liter bär.

Steg 2.

Koka bären i 10 min.

Man behöver bara tillsätta nån knapp deciliter med vatten i grytan för att det inte ska koka torrt i början.

Bären behöver inte rensas från kvistar eller blad.

Rör om då och då, sådär litegrann ni vet.

Steg 3.

Fram med en saft-sil och börja sila.

Låna mormors eller köp en i affären för ca 100-lappen. Jag fick min av mor, och köpte ny silduk för en 20a.

I med bären i silduken och låt det rinna och droppa klart, var inte på och mosa runt en massa med bären, det sköter sig själv så ta en kaffe sålänge!

Steg 4.

Gör rent kastrullen, eller ta en annan, och häll i saften. Tillsätt 6dl socker för varje liter bärsaft. (så se till att mäta upp hur mycket saft du fått ut ur bären)

Jag fick knappt 1 liter saft på mina 4 liter bär, så jag hällde i ca 5½ dl socker. Med detta blev gelén lite syrligare än enligt recept (jag hade kunnat hälla i 6dl socker för att få den riktigt söta gelén min mor gör)

Koka i 10 minuter ( man kan koka upp till 20 min om man vill vara riktigt säker på att gelén ska bli fast, men ej mer än 20 minuter!)

Rör om så att inte sockret kokar fast, skumma av allt skum som dyker upp. Skummet är bakterier som kokar bort från saften. Använd en liten sil eller dylikt.

Steg 5.

Häll upp i frys-säkra behållare då denna gelé inte innehåller några konserveringsmedel så står det sig ca 4 veckor i kylskåp, och resten får frysas in för senare måltider!

Sätt på locket genast och låt svalna, sen in i kylskåp ett dygn. Sen kan man äta eller frysa in eller ge bort :)

Lätt som en plätt!

Effektiv tid med kokning och avrinning och upphällning tog det mig ca 1½ timme. bären kan ju ta den tid de tar att plocka!

De va allt från gammeltanten för denna gången!

Hoppas att du nu får det bra i din sista vila och att du är på en plats med lummiga skogar, breda ängar. Hoppas du fångar mycket fisk där, och har tillgång till alla kattmyntegodisar du orkar äta.

Tack till den otroligt snälla människa som fann dig och såg till att Snutten blev begravd, det är en så otroligt snäll sak att göra!

Och jag hoppas att den människa som hade oturen att köra på Snutten känner dåligt samvete för att han inte såg till så att Snutten slapp lida! Ingen kan hjälpa att man kör på ett djur, men man kan se till att hjälpa dem så de slipper ligga och lida!

Snutten, du är saknad och älskad.

puss på din lilla gråa nos!

Svenskarnas matlagningsguld. Hur skulle vi någonsin få kött på benen utan den härligt svenska kokta potatisen.

Och såhär års när suget efter den härligt färska potatisen kurrar i magen på landsmännen så de första färkisarna som kommer ut på marknaden verkligen är värda sin vikt i guld!

Min uppriktiga åsikt om potatis då.

Finns väl inget så vidrigt smaklöst som en hederlig svensk kokt potatis! Och i synnerhet inte den vattniga blöta smaken av färskpotatis!

Tanken på att stoppa en sådan i munnen utan att den är mosad i den största mängd sås ger mig kalla karlar (kårar) springandes upp och ner för ryggraden.

Nej tacka gudarna för sås! Det riktiga svenska guldet borde nog egentligen vara brunsåsen, aldrig har väl nåt så omärkningsvärd varit en sån livsräddare.

Aldrig hör man någon uppskatta brunsåsen i samma bemärkelse som knölen i jorden.

Om min bror Aulis hörde (läste) mig nu skulle det stocka sig i halsen och tårarna skulle spruta av skrattsalvorna ur hans gladlynta strupe. Den mannen har då aldrig låtit mig glömma hur vi satt och trugade för att få mig att äta detta hemska bruna som någon hemsk kokerska på Nalles restaurang dränkt mina kära köttbullar i. Och jag erkänner att för att ha varit så misstänksam och ovillig mot all mat när jag var liten palt, så har jag upptäckt destå mer gott på senare år.

Ja, oh helga brunsåsen. Och all sås för den delen.

Jag äter kokt potatis mer som ett tuggmotstånd i sås.

Och tacka gudarna för att vårt älskade svenska guld är så mångsidigt.

För om potatisen inte är dränkt i sås, så kan man ju alltid steka den i en himlans massa smör, för så smakar ju potatisen smör istället. Eller när potatisen får i uppgift att smaka grädde i en underbar gratäng, gärna en som är varvad med rökt lax. Det är guld de!

Ja hallelulja för pommes frites, rårakor, gratänger, kroketter och det kryddsmakande moset!

Och det var där mina tankegångar började idag. Med moset.

Läsandes denna artikel om en väns låtsasfarsa, som inte bara är en underbar revyartist, men också en av de mest uppskattade korvgubbarna som någonsin varit korvgubbe. Och han har skrivit en bok om sitt ljuva liv i korvmojjen och runt omkring som heter Första Mosbok!

Visste jag vart den gick att få fatt i skulle jag gärna läsa den, för jag tror den är himla bra.

Men i väntan på att kanske få läsa den bok han håller på med nu, så kan jag alltid följa denna gubbes galna tankegångar på hans blogg, eller på världens mest triviala sajt Facebook.

Jag läste iallafall om han på tidningssajten samtidigt som jag tittade ner på min gaffel och fnissade lite åt hur absurt mycket sås det går åt för att jag ska mosa in potatisen i hålet i fejset.

Och sen började detta vansinne.

För det måste vara lite vansinnigt att ha en sån tankeutläggning om potatis?!

Visst måste det finnas något annat att grubbla över en söndag som denna?

Äh, huruvida jag har förlorat dyrbar söndagstid över att inte tycka om potatis, men verkligen tycka om pommes, de tänker inte jag grubbla mer över!

Ha de!

Men sjujädrans vilken läcker häck de vart i slutändan!

Som Anna så fint uttryckte det när jag hänvisade till att det var häcken i trädgården jag skulle prova på att trimma för första gången -"Ja jag hoppas att det är trädgårdshäcken... Kan du klippa den andra häcken med sax så tycker jag nog lite synd om Frippa (min man)....

En mycket nöjd bebis var igår hos sin faster och vi fick prova på studsmattan.

OJ så roligt de var!

Iii-een! (Igen) tjöt en lycklig bebis kiknandes av skratt.

Det bubblar i hela kroppen när man hör ett sånt skratt.

Jösses va man älskar denna Bus-Unge!

Fast man kan ju inte alltid vara glad... men det räknar inte mamma och pappa med heller..

Men i lördagskväll var det en väldigt glad och trött bebis som såg tillbaka ut över stranden efter sitt allra första dopp i sjön, och det var varm och kul och lång-grunt så de va bara att springa upp och ner ur vattnet och köra slut på mamma och pappa.

Att bada är livet!

Vi vill ju främst se tornerspelen som jag har hört så mycket bra om. Det är det sista som händer på dagen i Hova så vår lilla tös kommer få känna på hur de är att vara uppe lite senare än hon brukar.

Hova Riddarvecka håller på till den 17 juli, och vill ni veta mer kan ni klicka här----> riddarveckan.com

Tycker de ska bli så mysigt att gå runt och titta på alla utklädda människor och få ta in alla intryck som ett barn.

Kanske dyker Robin Hood upp runt hörnet!

Vem vet.

Ha en bra måndag!

Om jag ska få klart allt jag har planerat i sommar innan jag börjar jobba så måste jag ta alla chanser jag får att försöka göra saker.

Får väl se hur många chanser jag får...