Poetry Corner
I Love when the tip of you fingers touches mine.
I Love the way your hair feels
When I run my hands trough it.
I Love the way you look at me
When you think I don't notice.
I Love the freckles on your back.
And the laserscar on your neck.
I Love the way you hold me tight and won't let go.
I Hate the way you snore;
But Love the feeling of waking up beside you.
I Love your lips; and how even the smallest touch
makes my whole body tremble.
I Love the way your hair feels
When I run my hands trough it.
I Love the way you look at me
When you think I don't notice.
I Love the freckles on your back.
And the laserscar on your neck.
I Love the way you hold me tight and won't let go.
I Hate the way you snore;
But Love the feeling of waking up beside you.
I Love your lips; and how even the smallest touch
makes my whole body tremble.
1/12-08
Your my Boo <3
:-)
Your my Boo <3
:-)
Poetry Corner
Nu och då
22/12-02
Somewhere above the rainbow
Somewhere away from here
Someplace among the stars
Is where I want to be
And if I ever get there
I'll send you a card wich say
-I found my place in life
At last I found my way.
11/9-08
I know I'm a little bit wierd
But we've talked things over in my head
And we agreed
I'm all okey.
Like a little strange bird high in the sky
I may see things in a different way
Flowers isn't always pretty
Darkness may not always scare me
And my smile isn't always happie
Most often there is no scale of greys
Between the black
And white
It's not your fault
Even if I blame you.
I know I'm a little bit wierd
But we've talked things over in my head
And we agreed
I'm all okey.
Like a little strange bird high in the sky
I may see things in a different way
Flowers isn't always pretty
Darkness may not always scare me
And my smile isn't always happie
Most often there is no scale of greys
Between the black
And white
It's not your fault
Even if I blame you.
22/12-02
Somewhere above the rainbow
Somewhere away from here
Someplace among the stars
Is where I want to be
And if I ever get there
I'll send you a card wich say
-I found my place in life
At last I found my way.
Poetry Corner
Nu har jag äntligen hittat alla mina gamla skrivböcker; innehållande alla förvridna idéer om mitt liv.
Så detta poetry corner är en liten lång stig fram till förståendet och insikten om vem jag är, och varför jag vart sådär.
Följetångssaga. gammalt blandas med nytt. kanske för att jag själv ska inse att även fast jag blivit mer vuxen.. har jag inte förändrat min syn på världen märkvärt.
26/9-03
Feel the night
The cold and fear
In the fearless dark
I shead a tear
Miss the tenderness in you
Miss the love that is you
Without you I'm like a broken arrow
Tiny
Fragile
and, oh, so narrow.
Så detta poetry corner är en liten lång stig fram till förståendet och insikten om vem jag är, och varför jag vart sådär.
Följetångssaga. gammalt blandas med nytt. kanske för att jag själv ska inse att även fast jag blivit mer vuxen.. har jag inte förändrat min syn på världen märkvärt.
26/9-03
Feel the night
The cold and fear
In the fearless dark
I shead a tear
Miss the tenderness in you
Miss the love that is you
Without you I'm like a broken arrow
Tiny
Fragile
and, oh, so narrow.
21/2-03
Life has no ways to show
Mercy
Pain is suffering
Living is worse
And love
equals pain.
Life has no ways to show
Mercy
Pain is suffering
Living is worse
And love
equals pain.
Poetry Corner
Follow the path of flowers coloured scarlett
When you find me there amongst the fallen
emerald leafs
by the lake of skylike blue
Kneel before me
and tell me that my sorrows are no more to be afraid of
And I will follow in your footsteps until the day
we run out of road
//Soffie
When you find me there amongst the fallen
emerald leafs
by the lake of skylike blue
Kneel before me
and tell me that my sorrows are no more to be afraid of
And I will follow in your footsteps until the day
we run out of road
//Soffie
Poetry Corner
Del två i historien om mig.
Om du inte tar mig på rätt sätt
kan jag lätt irritera dig.
Jag är bortskämd och egen
Uppnosig
Egoistisk
Och ibland en riktigt dum en.
Men jag får folk att skratta
och delge förtroenden.
Mina vänner
de skulle jag följa in i döden.
Ingen står ut med mig;
men jag har många vänner.
Vi är lika
eller olika
eller lika på olika sätt.
Jag har något som fattas mellan hjärnan och munnen.
Jag har förlagt det någonstans.
Det är en hemlis att jag förlorade det med flit.
Jag saknar det nu.
Som nästan vuxen kan det
vara viktigt om folk ibland
kan ta en på allvar.
Jag tycker att jag borde vara mer öppen.
Men det är envisheten
och dysterheten.
Jag går in för saker med hela mitt hjärta;
eller inte alls.
Och dessutom, till råga på allt,
är jag lat.
Om du inte tar mig på rätt sätt
kan jag lätt irritera dig.
Jag är bortskämd och egen
Uppnosig
Egoistisk
Och ibland en riktigt dum en.
Men jag får folk att skratta
och delge förtroenden.
Mina vänner
de skulle jag följa in i döden.
Ingen står ut med mig;
men jag har många vänner.
Vi är lika
eller olika
eller lika på olika sätt.
Jag har något som fattas mellan hjärnan och munnen.
Jag har förlagt det någonstans.
Det är en hemlis att jag förlorade det med flit.
Jag saknar det nu.
Som nästan vuxen kan det
vara viktigt om folk ibland
kan ta en på allvar.
Jag tycker att jag borde vara mer öppen.
Men det är envisheten
och dysterheten.
Jag går in för saker med hela mitt hjärta;
eller inte alls.
Och dessutom, till råga på allt,
är jag lat.
Put your perfect smile on
And make yourself beautiful
With enough make-up
You can hide your inner scars
Make your way trough the day
In your bubble of joy
And noone will see who you really are
Convinceing yourself that everything
is just fine
Really do work
You just have to but some efford into it
//Soffie
And make yourself beautiful
With enough make-up
You can hide your inner scars
Make your way trough the day
In your bubble of joy
And noone will see who you really are
Convinceing yourself that everything
is just fine
Really do work
You just have to but some efford into it
//Soffie
Poetry Corner
Jag uttrycker mig i skrift. Har alltid gjort. Är inte en person som gärna pratar med folk om mina problem eller hur jag känner. Det är fruktansvärt få som jag ibland släpper in i huvudet på mig själv.
Så jag började skriva dagbok på lågstadiet och fortsatte med det till jag började gymnasiet. Sen gick jag över till att skriva dikter och verser. Knappast efter konstens alla regler, men jag skriver. Och det gör jag fortfarande; tillsammans med bloggen då förstås.
Jag tänkte iallafall jag skulle dela med mig lite av gamla dikter som ligger och skräpar, lite nu och då.
Här är premiären.
Kanske kommer jag aldrig bli hel igen
För många trasiga komponenter för att kunna lagas fullständigt
Man får se sin charm i det
Att man aldrig kan bli perfekt,
men man är garanterat unik
One of a kind
Ibland lite för teatralisk
Tar ofta mig själv på för lite allvar
Känslomässigt handikappad som alltid förväntar sig det värsta,
men som aldrig slutar hoppas på min prins att rädda mig från denna gråtrista värld
Pratar utan att tänka mig för
Eller grubblar på saker så länga att jag glömmer bort vad vi pratade om
Envis
Ibland nedlåtande
Omtänksam
Lyssnar gärna om det behövs
Vill endast ha förstående tillbaka
Endel säger att det finns inget jag inte klarar av
Vissa påstår att jag borde söka hjälp för mina "problem"
Tycker själv att jag är lite muppig
Ibland vill jag förändra allt;
bli svarthårig, dubbel D kupa och ett nosejob
Ibland är jag så förbannat läcker att jag skulle kunna bli lesbisk och gifta mig med mig själv
Jag är mer sårbar än vad jag utger mig för att vara
Nej, jag kan nog inte lagas
Inte ens genom att söka hjälp
Men det gör inget
Jag är unik
Unik är perfekt
Så jag började skriva dagbok på lågstadiet och fortsatte med det till jag började gymnasiet. Sen gick jag över till att skriva dikter och verser. Knappast efter konstens alla regler, men jag skriver. Och det gör jag fortfarande; tillsammans med bloggen då förstås.
Jag tänkte iallafall jag skulle dela med mig lite av gamla dikter som ligger och skräpar, lite nu och då.
Här är premiären.
Del 1 i historien (förklaringen) om mig.
Kanske kommer jag aldrig bli hel igen
För många trasiga komponenter för att kunna lagas fullständigt
Man får se sin charm i det
Att man aldrig kan bli perfekt,
men man är garanterat unik
One of a kind
Ibland lite för teatralisk
Tar ofta mig själv på för lite allvar
Känslomässigt handikappad som alltid förväntar sig det värsta,
men som aldrig slutar hoppas på min prins att rädda mig från denna gråtrista värld
Pratar utan att tänka mig för
Eller grubblar på saker så länga att jag glömmer bort vad vi pratade om
Envis
Ibland nedlåtande
Omtänksam
Lyssnar gärna om det behövs
Vill endast ha förstående tillbaka
Endel säger att det finns inget jag inte klarar av
Vissa påstår att jag borde söka hjälp för mina "problem"
Tycker själv att jag är lite muppig
Ibland vill jag förändra allt;
bli svarthårig, dubbel D kupa och ett nosejob
Ibland är jag så förbannat läcker att jag skulle kunna bli lesbisk och gifta mig med mig själv
Jag är mer sårbar än vad jag utger mig för att vara
Nej, jag kan nog inte lagas
Inte ens genom att söka hjälp
Men det gör inget
Jag är unik
Unik är perfekt
