Soffie's liv

Snutten, tack för allt du berikade vårt liv med.

Morriz har hittat ett nytt favoritställe att slappa bort dagarna på, ingen hittar honom, ingen stör honom och ingen tar hans plats...


Matte och husse får hitta någon annanstans att lägga tvätten på nu.

Lille tjocke Morriz, djävlig och gullig på samma gång.
Jag skulle egentligen ha en annan katt från den kullen,
men vem kunde motstå när denna nuna tittade upp på en?

Skelögd och tungan som inte fick plats i munnen... Det är bara att kapitulera och smälta som smör.

Nu är kamerasnillet igång här igen med sin stadiga hand...



...men de små suddiga prickarna där bland allt de andra suddiga är fiskarna som flyttat hem till vårt akvarium från syster yster.
Tack tack för dem, nu ska vi försöka att inte mata ihjäl dem.



Än så länge är det bara en av dem som fått namn; en han-guppy med ljusblå teckning som går under namnet damp-ungen... det är utan tveckan den mest knasiga firren ja sett, han försöker sätta världsrekord i att simma från botten av akvariet och upp till ytan och tillbaka igen så snabbt som möjligt, och stundoms tränar han även lite höjdhopp över vattenytan.... han har syre-knarkat tror jag.

well well.

När man har fyra utekatter är det inte alltid så lätt när en utav dem plötsligt får utegångsförbud. Katterna kan inte använda kattluckan utan klöser lös på dörren tills nån utav oss uppmärksammar dem och öppnar dörren. Tre katter får numera nöja sig med att bli manuellt utsläppta medan den fjärde får motas bort så fort nån ska in eller ut.
Min stackars Snuttan är lagom nöjd med att få gå inne i nästan två veckor nu.
Efter att ha kommit hem med världens blaffigaste sår på svansen förra helgen ligger dieten i antibiotika och innevistelse.
Men han visste att de inte gick, den som stoppa ner Houdini i en låst låda, För den här katta är lika omöjlig den. Man kan säga att det märks att hon är vildkatt från början.
Ett tu tre häromdagen så krafsade det på dörren och när Frippa öppnade så var det Snuttan som nöjd satt på trappen och ville in efter en stunds utbrytarmästerlig frihet i det gröna.
Vi kom gemensamt fram till att luckan måste ha stått innåt på glänt efter att någon av de andra katterna kommit in, och att hon på nått sätt lyckats hållt upp luckan inåt hallen medan hon krypit ut och tagit sig en tur i kvarteret.
Jag är inte förvånad.
Vi talar om katten vars största hobby är att öppna alla garderober, byråar och hurts lådor och riva ut allt innehåll på golvet, bara för skojs skull. Så att hon skulle komma på ett sätt att ta sig ut var väl bara en tidsfråga.

Katter är bra egna djur.

   Fighter

   Sackum

   Scarlett


   Blackie

Eftersom jag är tillbaka på jobbet igen så tycker jag att jag ska vara tillbaka i stallet med.
Så upp i sadeln igen.
Igår jobbade jag Blackie på volten i lugn takt, för att se hur mycket jag och framför allt min rygg orkar med efter all kallabalik. Det gick jättebra, men traven gjorde lite ont. Pållen var jätteduktig så allt kändes bra.
Idag var jag och en annan tjej i stallet på utritt och det gick också jättebra. Efter det var jag till ridhuset och mötte upp ägaren till Scarlett och tittade på hur ortoligt mycket hon har utvecklats på de få veckorna hon har vart igång igen. Verkligen en jätteduktig liten tjej.


De kändes bra. är lite öm i ryggen nu, men jag tror att iallafall lite utav de är träningsvärk eftersom jag inte rört mig så mycket.

I'm back on track :-)

När jag slutade skolan och började jobba och började få tankar om att eventuellt flytta hemifrån och skaffa bättre bil och så, så svalnade mitt entresse drastiskt för hästar. Jag hade annat att göra liksom.
Så hästarna hade alldeles för mycke fritid att bli feta och lata på.
Så vi gjorde oss av med dem.
Den lilla ponnyn var gammal, sjuk, barnilsk och knappt ridbar längre så hon fick vandra vidare till de grönare ängarna.

Sen hade vi en Fjordhäst, Musse. En go, lugn och älskvärd häst som förtjänade att få ett bra hem med mycket uppmärksamhet, och det är precis vart han hamnade.
Vi har haft kontakt med de "nya" ägarna med jämna mellanrum och vart och hälsat på. Men nu var det tre år sen sist.
Tills idag, lite tårögd stod ja där o gosa och gosa med den gosigaste hästen man kan tänka sig. bitterljuvt givetvis. men det betyder mycket för mig att han har de bra.

Cesar Millan; Hundviskaren

Mannen som berättar för världen att det är inte hundar som är farliga, eller korkade eller dumma; utan ägarna. Eller ja, inte korkade och så, men behöver ibland lite hjälp på traven.
Som lillmatte till min hund hemma hos mor o far så vet jag mycket väl att all stress inomhus och det tvångsmässiga lekandet beror på mig; det är jag som har tagit fram det i honom.
Att han är en border collie, vilket allså betyder att han är en brukshund som inte är i bruk, har också med det att göra.
Jag vet problemen med vår hund.
Jag vet problemen med mig, mamma och pappa.
Men det finns många som bara skyller på hunden.
Att hunden i sig är farlig, att hur den än skulle bli hanterad och utav vem som helst; skulle den ändå vara farlig.
Om så är fallet skulle man aldrig kunna rehabilitera en omhändertagen hund. En negligerad hund. En misshandlad hund. En övergaven hund.
Men så är ju inte fallet.
Jag tror att en del hundägare behöver ta ner sig själv från den här pedistalen av självgodhet. Att vi ska sluta ge hunden skulden för att den är skällig, vägrar bli rumsren eller attackerar andra hundar.




Nej, det var inte vad jag sa.
Jag sa inte att alla hundägare per defenition är korkade och opassande för att vara matte eller husse.
Jag säger inte heller att jag inte tycker om hundar som skäller som idioter, hoppar på en, råkar morra åt en ibland, ställer till hemma och drar i kopplet när man är på promenad.
Inte alls, för det skulle betyda att jag inte skulle tycka om min egen hund; och tro mig det gör ja.
Jag säger bara att vi har mycket kvar att lära. Jag får en "aha!" upplevelse av varje avsnitt som jag tittar på av detta underbara program -The dog whisperer
Tips och trix.
Och basfakta om hundar som jag inte hade någon aning om, och uppenbarligen inte personerna han hjälper heller.
   Det handlar om känslan att se att han har fattat vad våra bästa vänner behöver.
Att se han ta tio av sina hundar i alla möjliga raser och ta ut dem på en tur med inlinesen. Utan problem.

Han är en riktig inspirationskälla helt enkelt.
Om man vill ta en titt på hans hemsida så är länken HÄR


Min busunge är hopplös därför att jag är hopplös =)
Hur är erat förhållande till era djur?

           





I början så tyckte Bärra att den där lilla hårbollen vi kom hem med inte alls va någe bra, den va ju skitläskig och så fräste han ju. För att inte tala om att den va ute efter hans svans.
Numera är det mer underhållande att titta på dedär två när de leker än det som är på teven.

Friends forever - Bärra och Gustaf

Tjitt amalia va lång tid de tog i stallet! Kom just hem och jag som ska duscha och laga matlåda, kommer bli sent isäng idag igen. Men sista dagen innan semestern i morrn, så jag må väl stå ut.

Ridningen gick bra, Marie visade lite nya trix och Scarlett lär sig fort. Hon lär sig också fort hur man kan jäklas med en. Men jag kände en stor förbättring gentemot senast gången jag skulle försöka rida henne. (hon e ju unghäst, om ni inte läst mina tidigare inlägg om henne och inte så inriden)
Sen skulle Nikita med lille Fighter till sommarhagen igen och det gick ju bra till vi skulle lämna dem där; för då kom Fighter på att han inte alls ville gå där i hagen med mamma, han ville med oss. Så nu vet han hur man tar sig ut också.

Ska bli intressant o höra om han hittar på något sånt igen!


Förövrigt ska jag försöka masa mig upp i tid på lördag och åka o kolla på Marie när hon rider lektion för Stefan Spak igen.
Kan inte missa det, får bli att offra sin första semester morgon.

Nej, Hopp i duschen Soffie!!!!

Gnatt

Har börjat rensa ur min stationärs dator lite och föra över en del hit till laptopen.
Mycket söta/knasiga/ego/gulligull bilder finns det, trots att jag var övertygad om att jag inte har haft några bilder alls på mitt liv innan jag skaffade min digitalkamera nu i vintras.

så nu kommer det komma upp lite nostalgi här till som tätt.





Min lilla Pepsi som jag hade förra sommarn, sötaste lilla snok i världen på bild här!

Måste bara berätta att jag fick ett sånt fint mms av Marie här i dag.
Marie är hos Stefan Spak och har lite utbildning med Scarlett. Bilden är på Marie som sitter upp på Scarlett för första gången, och hon hade visst vart jätteduktig! Eller ja, de hade båda vart jätteduktiga med jag mena mer Scarlett.
Kort kommer på alla mina gullehästar men jag glömmer alltid kameran när jag åker upp (typiskt mej)

jaja,
Ska kolla klart på Independence Day nu.
Har bara sett den en sådar 370 gånger så jag kan varenda mening... Nörd! haha


Kram på er

Vi säger Hej Baby till stallets nya gullegris.


Gambler's Fighter är en hingst som föddes igår torsdag klockan 21.31
Han är efter Gambler, under Nikita, och det sötaste man sett.
Grattis Marie, som nu blivit stolt "mamma"
Nu är det fullt upp i stallet.