Att tala i hypotes

Nu får ni ha lite grammatiskt överseende med mig, för nu låter jag bara tankegångarna flöda.


Men RENT HYPOTETISKT sett, om jag skulle vilja vara riktigt jävlig mot folk bara för att det är min grej; då skulle jag först och främst, och allra mest främst; se till att jag faktiskt vet vad jag talar om!

För att göra det mindre pinsamt och irriterande så är det ju faktiskt en stor fördel i bråksammanhang, om när man kommer med ett argument som man stenhårt skriker fram, i faktum inte är ett argument som inte bara totalt motsätter sig själv, utan mer så ett argument som kanske egentligen den andra parten skulle ta upp gentemot ens egen person; då innebörden av detta argument mer skulle gynna en själv om det vore så att den sammankopplade hypotetiska historien verkligen skulle äga rum!
Att argumentera emot sig själv har aldrig varit och kommer aldrig bli ett bra och vinnande koncept, eller har jag mot förmodan fel?



Jag talar förstås rent hypotetiskt.


En annan dag kan vi ta upp detta ämne igen, och då kan vi ta den från ett faktiskt synläge.


Jobba på egen hand.

Så fick man va hemma från jobbet resten utav veckan.

Men att jobba två dagar på sex veckor är väl rätt lagom va? *suck*

Som sagt, man jobbar ju på sågverk. Gör man det får man ju försöka hålla fingrarna i styr. Det gjorde inte Soffie idag.
Så nu sitter jag här med två stygn vid knogen på pekfingret och vet numer på riktigt hur färgen benvit ser ut, och med typ två liter (småöverdrivet, men jäklar de såg ut som det) blod mindre i kroppen. Men fortfarande med tio fingrar intakta.

Och det är ju det som har vart mitt mål sen jag börja där för 4-5 år sen; att när jag slutar på sågverket så ska jag sluta med alla fingrarna i behåll.

Snälla Iza som tog hand om mig så sött, och VDn som skjutsa mig och satt och vänta på vårdcentralen.

Nej, nu ska jag gå och vara sällskaplig med min älskling, stackarn vart så orolig när ja ringde.

Remember, håll fingrarna i styr!

Och just det, påminnelse till er som jobbar som sköterskor; Kom inte in i ett rum där patienten ligger och blundar i ren förskräckelse och utbrist - Jävlar va de blöder!  .....

On the Radio

Så efter två dagar på jobbet så är allt precis som det alltid har varit, och ändå är det annorlunda nu.
Besvikelsen är total.
Det känns tomt och främmande.
Som om en del av min vardag ryckts ifrån mig.

Så här hemskt är det.
Historia ur verkligheten följer..


Kom till jobbet.
Inget konstigt; berättade för mina pojkar (och de två tösera) hur mycket jag har saknat dom.

Sen hände det.
Det Hemska, som inte fick hända.

Drog på mig mina übersexy radiohörselkåpor och började ratta efter stationer.
Efter ett par febrila sekunder gick de upp för mig att jag inte skulle finna det ja sökte; Rix Fm.
Inte längre kvar i örebroluften.
Så nu är det allså meningen att jag ska gå runt 10 timmar på jobbet och lyssna på nåt som heter Rockklassiker, som bara spelar gamla rockklassiker?
Men... Rix MorronZoo då? och Rix topp 6 klockan 6?
Alla mina rutiner har plötsligt gått upp i rök.
Och efter nån månad med de där Rockklassiker så kommer ja väl börja tugga snus, bära skinnväst och ha tage knuttekort.

Detta är ett hot.
Detta är inte bra.


Smått charmiga saker jag glömt med mitt jobb.

Att furun (tall) luktar så himla stark att man får nysattacker ibland innan man vant sig.
Hur mycke vatten man häver i sej om dagen efter all den där spånluften man andas in.
Att de fanns så mycke ställen att snubbla på, och slå i armbågarna i.
Hur många gånger i livet man kan höra samma dåliga skämt.

Och hur man än försöker så går det inte att vara så feminint kvinnligt snygg att man kan ha gelnaglar och smink på sig, för de barkar åt helskotta... varje gång.


De va nog de.

Back to work

Idag ska man börja jobba igen då, fem veckor sen senast. De kommer väl gå som de går antar ja. Men de e väl bra att man kommer tillbaka in i rutinerna igen.
Jag skulle vara en amöba om jag vore arbetslös; förslappad och likgiltig typ.
Så de blir nog väl. Hoppas ryggen pallar nu bara.
hmm..

jeajea.


Gamla bilder

Detta är jag för 372 dagar sen



Om ut i fall att ni va nyfikna på hur jag såg ut just då, om inte annat så kan ni ju kolla in min stajling för dagen, det är ju en höjdare här i bloggvärlden.
Få se nu.
Jeansen är nog från H&M, typ skitbilliga modellen och köpta för kanske 4 år sen.
(Saknar dem, de sprack i röven för ett par månader sen)
Hmm, Linnet är också från H&M, billigt, inte så många år sen ja köpte de, kanske 2 år sen.
Svarta tröjan är arvegods från Annas släkting, så där har ja ingen information att ge, sorry.

Känner ni er stajlingsupplysta nu?


Vill ni ha ett till stylingtips?

Hela bloggvärlden håller andan, de hör ja de..



Klädd för utgång på min födelsedag, very moderiktigt för perioden April -08

Piratbyxor från Shock, eller Explotion i GBG, fått efter Anna, ingenaning om pris eller nåt.
Kavaj beställd från Rocktop.se, kosta väl ett par hundra.
T-Shirt från Dunken.se, "what am I, Flypapers for freaks?" (present från anna och daniel)
Skor, Jadu.... Skulle ja komma ihåg vart jag köpt alla mina skor skulle de inte finnas utrymme i huvudet för nåt annat.



Ja, ni kanske märker att jag en slav under trender och med oklanderlig smak, en förebild för mig är ju Victoria Beckham som ni kanske kan se.
Vill ni har fler trendtips så skicka en kommentar så kommer jag med råd!



Dagens irritationsmoment

Where to start... hmmm...

Min bil har vart lite slö titt som tätt så idag åkte vi förbi OKQ8 och kolla läget på mitt batteri...
När mätaren visar "Dålig kapacitet" över displayen... betyder nog det att det är dags att byta till nytt batteri.. Precis va ja behövde, mer utgifter.


Kommer hem till min lägenhet och får börja med att städa min trappuppgång, glassplitter överallt. Vet inte riktigt vad som har pågått här medans jag har vart borta. Men de va ju inte va ja kände för att göra klockan elva på kvällen... får dammsuga där ute i morrn, och jag har glassplitter i händerna. Jippie..



Vart akutirriterad här en stund förut med, men de e de ingen idé att tala om, så de struntar vi väl i.



Sånt därnt "bra o ha"

Jag har en mörk hemlighet. Det är en förmåga. En mörk, hemsk förmåga. En förmåga att se ett stort övereklamerat värde i saker som är betydelselösa, eller som blir betydelselösa i mängdens dunkla djup.
Likt Pippi på sakletaräventyr plockar jag på mig sak efter sak i letandet efter den där speciella spunken, som ingen vet vad de är eller hur det ser ut eller vad man använder det till. Men det är väldigt viktigt att ha en spunk, så man kan ju inte göra sig av med grejer innan man vet om det är en livsviktig spunk eller inte.

Jag svamlar.

Poängen är att jag har en miljard (för att nästan överdriva) pryttlar och mojjänger, som ligger överallt. Det väller ut ur skåpen, öppnar man en låda så anfaller minst fyra prydnadskatter tillsammans med vykort från 80-talet, och ett gäng uttjända pennor från gymnasiet ditt ansikte och lämnar dig märkt, skadad.
Därför öppnar jag aldrig mina lådor eller skåp, om det inte är för att snabbt slänga ner mer saker.
Mer bra o ha till en annan dag (poängterar rimmet)
Man vet faktiskt inte så noga när man kan behöva fyra prydnadskatter, eller trasiga bläckpennor från gymnasiets glansdagar.

Det är faktiskt inte mitt fel.
Det är generna.
Det går i arv.
Jag har lärt mig av min far.
Han har massa bra o ha, och vet ni.
Han har minsann användning av det ett tu tre, det har jag sett.
Fråga inte min mor om den saken dock.
Hon förstår inte.

Men jag måste erkänna att anledning till att jag sitter här och berättar om min mörka hemlighet..,, är för att jag nu har börjat gå igenom allt detta som andra vettiga människor skulle kalla för skräp.
Och jag är lite trött på mig själv.
Jag känner mig mer och mer vettig för var sekund. Och för var sekund har jag mer och mer skräp överallt som åker ner i tunnan.

Jepp.

Så är det.

Jag vägrar flytta med skräpet en flytt till.

För det är officiellt nu.

Jag ska flytta.

(wwiiieeeeeeeee)


Hejja Börje!

För tre veckor sedan fick jag boka tid och hälsa på en farbror doktor, för att för tre och ½ vecka sedan drutta bambi på hal is genom golvet och slog ryggen i en stålgaffel. Den första farbror doktorn lyssnade på mig, skrev ut värktabletter och sa att det är nog muskeln, för de e iallafall inte ett revben men kom tillbaka om de inte ger sig.
Så i morse ringde jag tillbaka till dem.
Fick komma till doktor Börje klockan två och berättade hela historien igen och han undersökte mig tillochmed och konstaterade att jag hade fått en spricka i revbenet... konstigt... de va ju va doktor #1 sa att det iallafall inte va...
hmm...

Nu vet jag iallafall hur jag ska betee mig och hur lång tid det tar innan jag kan va som folk  igen.

Hejja Börje, your'e my hero!

Nu ska jag dra till skogs (mor o far)


Onödigt vetande?

I Renne-le-Château i södra Frankrike ligger en kyrka som har en intressant målning på en av väggarna. Den påvisar ett tvetydligt påstående som kan skildra att Jesus faktiskt överlevde sin korsfästning.

Fader Béranger Saunière som lät måla denna på 1800-talet efter att Abbé Saunière återkommit från ett möte i Paris med medlemmar ur Saint-Sulpice med en omfattande förmögenhet som tillät Abbén att renovera kyrkan totalt.
Fakta som ej är verifieringsbara säger att Saunière hittade uråldriga dokument i sin kyrka som Saint-Sulpice betalade en förmögenhet för.
Vad fick Abbé Saunière veta som han målade in i sin kyrkovägg?


Station 14, Rennes-le-Château


Ja, de kan hända att jag läser för mycket. Men all information är intressant om det stimulerar hjärnbalken.

Stearin värmer

Jäkla skit att teven måste stå i vardagsrummet.
Jäkla skit att vardagsrummet måste va de kallast rummet i lägenheten.
Jäkla skit att de ska va kallare än en eskimåröv ute.
Jäkla skit att den här lägenheten är lika bra isolerad som Iors tio-pinnars-bohag.


Så tack Gud för stearinljus.


Med risk för att elda upp mitt vardagsrum har jag nu 23 stearinljus uppställda på utvalda (där de får plats) ställen.
Hallelulja
Hade de vart ett annorlunda tillfälle hade de vart romantiskt, nu är det bara nödvändigt.

Thats my joy for the evening.



Fan ta Förkylningar




Fy Faen.
Feberfrossa hela dagen.
Tur att min Älskling tar hand om mig
När jag tycker såhär synd om mig själv.




Var ska man börja?

Kanske med städningen; den har ju lyckats ligga vilande ett tag nu igen. Konstigt att den inte kommer igång av sig själv.
Skulle behöva åka till posten, men posten är nerlagd här i "samhället" så då måste ja åka till nästa "stad", och då kommer ja säkert åka förbi Älsklingen på vägen hem och inte lyckas slita mig därifrån och inte komma hem och påbörja städningen. Så jag borde börja med städningen..
Men jag vet inte när posten stänger på en fredag; och jag skulle behöva komma dit idag.
...
Om jag undviker att stanna hos Älskling då... då borde de ju inte vara nå problem.
Men de kan man ju inte heller.

Dessutom har jag spenderat flera viktiga användbara minuter till att babbla på här, f*ck... inte bra, every second counts.
P!nk med So what på MTv, borde va bra att städa till.

bye!



Onödigt vetande?

Den tunna tråd som håller Fenrisulven bunden från Midgård är gjord av bergens rötter, kattens buller, björnens senor, fiskarnas andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott.
Det var dvärgarna som uppfann den blandningen och fixade den tråden.



Hur känns livet nu, när ni är berikade med denna vetskap?




RSS 2.0