Soffie's liv

Det var nog 2 år sen jag skrev in mig!

Nu tycker jag att det är er tur!!

Om ni som jag har förstått att ni aldrig någonsin kommer att ha nytta av era organ om ni platt fall en dag skulle gå och dö, och om ni inser att era organ då kan vara skillnaden mellan liv och död för någon annan.
Då antar jag att ni redan har skrivit in er i donationsregistret?
Om ni inte har det så tycker jag att ni ska gå in på www.organdonation.se eller www.yes2life.net och skriva in er omedelbart. Detta är faktiskt en sån sak som jag tycker borde vara uppenbart att alla människor ska göra.
Det kostar er inget, ni lider inte utav det, och om ni som jag tillexempel har speciella önskemål om vad de inte får ta ifrån er när ni dör så kan ni skriva in det också.
För min del valde jag att säga nej till hornhinne-donation, då jag anser att ögonen speglar mitt liv och min själ, och det kunde jag inte åsidosätta.
Ni kan vara en hjälte och rädda ett liv, och ni behöver bara undvara ett par minuter, och ni kommer aldrig att lida utav det.





Just do it!

Morriz har hittat ett nytt favoritställe att slappa bort dagarna på, ingen hittar honom, ingen stör honom och ingen tar hans plats...


Matte och husse får hitta någon annanstans att lägga tvätten på nu.

Lille tjocke Morriz, djävlig och gullig på samma gång.
Jag skulle egentligen ha en annan katt från den kullen,
men vem kunde motstå när denna nuna tittade upp på en?

Skelögd och tungan som inte fick plats i munnen... Det är bara att kapitulera och smälta som smör.

Startade dagen med att ta en tur ut till K-hamns skärgård och fika lite och äta glass. kolla på folket med båtar som seglade ut i det härliga blå. Är inte nån fantast av Kristinehamn i allmänhet, men idag kändes det nästan som att vara på kusten. Härligt!
Nu hoppas jag på att dessa hotande grå moln tar och drar all världens väg så jag kan lägga mig ute i solen en stund. Mysa lite.




hmm... fick hem Lillasysters nya skiva i brevlådan idag -"Det här är inte musik det här är kärlek" Jättebra skiva, men bara 10 låtar tyvärr.
Ska åka ner till Anna och Daniel sen, för de vart sååååå avundsjuka på mig! :)

Jag har minne som en liten guldfisk, så jag tänkte att ni här kunde vara mig behjälplig att komma ihåg en sak!

Den 19 augusti kan man börja skriva upp sig till högskoleprovet som går av stapeln den 24 oktober. Jag har äntligen tänkt att få "tummen ur" och göra det där provet så att möjligheten sen finns att kunna plugga vidare, när jag hittar nån bra kurs.
Jag har kollat runt lite på studera.nu och det finns många bra kurser som man kan studera på distans! Och det är just det alternativet som får bli för min del. Jag har ett heltidsjobb och jag/vi klarar oss inte utan det. Det var ju egentligen meningen att jag skulle studera vidare efter nåt års arbete, det var så jag egentligen hade planerat. Jag glömde bort mig. Jag orkade inte, och nu går man slentrianmässigt till jobbet och tycker att man har ordnat livet ändå.
Men tankarna kommer krypande; jag vill mer, jag vill göra nåt annat... jag vill kunna mer. Man fastnar liksom i nuet.
Det är inget fel på det jobb jag har egentligen, med skifttillägg och OB-ersättning som jämnar upp de olika tiderna man får jobba, och när arbetskamraterna är så underbara som dom är. Men jag tror inte jag vill titta tillbaka när jag går i pension en dag, och känna mej stolt över att -om det finns nåt jag kan i den här världen så är det att hyvla plank. Jag skulle inte vara missnöjd, men inte heller tillfreds.
När jag fortfarande jobbade inne på kontoret så sa min chef till mig, att om man överhuvudtaget skulle kunna nå högre i karriären än så, så måste man ha högskolepoäng i ryggsäcken, man måste ha akademiskt underlag och en grund att stå på. Det är goda råd.... Att chefen sen tog ännu en outbildad maskinoperatör och tillsatte på min tjänst, med högre ansvar och högre lön är förstås inte dubbelmoral, det är nåt helt annat.... o_O 
Men jag är inte bitter *hehe*  Men man kan säga att man har lärt en eller två saker av att ha suttit en vända inne på en administrationsplats, inne på kontor. Saker och folk är inte vad de verkar vara, och det sämsta man kan göra när man sitter i botten, är att ha en egen åsikt och en egen idé om hur folk borde sammarbeta.
Och jag har lärt mig att om jag någonsin får en tjänst på kontor på nåt företag igen, är det dags att lägga naividiteten på hyllan.

Jag tappade tråden.
Högskoleprovet... Jag har gjort lite onlinetester från tidigare års HGS prov. Jag hatar prov som man inte kan plugga till, och det här är ju just ett sånt. totalt opluggbart. det bäst jag kan göra är att memorera hela svenska synonym-ordboken, läsa faktatexter och bli ett geni under natten... då ska de nog gå galant.

Wish me luck!

Tack till alla för en jättetrevlig kväll igår.
Dock tjejor, så får vi börja smygträna på vårt kubbspel så vi kan slå killarna i framtiden!!
Grillning och gott att dricka och en underbar stämning ute på altanen bjöds de på innan det var dags att promenixa ner till Stranddagarna, som förövrigt inte alls var så tråkigt som folk varnade om. PiP får komma åter på schemat nästa år, men jag hoppas att alla som gick dit hade trevligt de med.
Efter en seg söndag nu med hämtmat och slappande framför teven med en riktig klassiker; Dirty Dancing, så börjar jag nu känna mig lite mer som människa och lite mindre som en säck med hö.
Stående ovationer till Frippa som inte vet hur man slappar utan har ägnat dagen till att måla, rensa dammen och tvättat. Jag har det så bra! :-P