Soffie's liv

... kan vara en kram och en pratstund med Martin Westerstrand, sångare i bandet Lillasyster.



Helmysig kille, vilket man förstås inte får kalla en hårdrockare, så vad ja menade var förstås ascool o megaheavy o nåt sånt.

Klockan kvart i tolv bestämde jag mig till sist för att åka in till Wickan o se dem, Panik!! hann in precis till de började spela.
Tog tio minuter innan jag vart nerstrampad, folk var som galna och jag var nära hysteri för man har ju cellskräck så de heter duga. Till sist hittade jag och Ketchup (numera oxå kallad Spyan, tydligen) en klockren plats precis vid kanten av scenen mellan högtalaren och en bänk; där kom ingen åt att butta på mig så jag kunde börja njuta.
Jättebra, dock något urballad, spelning. Basist Daniel försökte rycka upp mig på scen, men som tur var så stod de en högtalare i vägen.
Ah, allt var helt underbart och rosa moln och allt det där och gjorde underverk för senaste tidens humör.
Tack Lillasyster!