Tiden går och går
Vart tar dagarna vägen och vad får jag gjort under tiden? Känns lite tröstlöst när allt bara flyter ihop, men man får väl försöka göra det bästa utav de. Problemet är ju att jag är så förbannat lat och att det tar så lång tid att ta sig för att göra någonting. Det är väl det jag har att trösta mig med sen kanske, att jag inte har tid att vara lat senare, för då måste sakerna bli gjorda.
Ryggen/bäcken känns iallafall lite bättre, vet inte om det beror på att jag faktiskt försöker röra på mig lite mer nu än förut och att jag har vattengympan, eller om det är för att jag är så van med att det gör ont att jag inte känner det på samma sätt längre. Värst är iallafall att vända sig i sängen, och att ta sig i och ur bilen. Men bit ihop -det blir bättre sen hoppas vi.
Tänkte jag skulle fösöka fortsätta att städa i datarummet idag om jag någonsin lyckas slita mig från datorn. Jag började lite med att röja skrivbordet igår här man jag satt och fixade räkningarna. (och med röja skrivbordet menar jag givetvis att ta allt och lägga på golvet "så länge"). Brevid den högen med papper ligger julstjärnorna, och intill dom påsen med gosedjur jag tog hem från mor och far... och så vidare.
Så det är nog bara att rycka upp sig och sätta igång.
Karln är lite småhängig idag igen, han har haft en släng av magbaciller ett par dagar, men igår var han bra igen, men inte idag.
Trist.
Satte mig ner och gjorde en budgetkalkyl i Excell igår för år 2010, där vi ska skriva ner alla inkomster och räkningar och så, och se hur mycket vi har att röra oss med varje månad och hur flödet på räkningar ser ut, lite för att se hur man ska lägga upp handlandet och så.
Det tog en stund innan jag fick fram inlärningen av Excell-hanterandet från skolan, men efter en stund så.
Tänk att vissa små saker av det man lärt sig faktiskt kommer till användning; det kunde man inte tro!
Well well....
Dags att ta fart upp ifrån stolen då kanske.
Asta - I'll miss you!
Men jag uppskattade dig aldrig riktigt nog
Jag sa aldrig; hur mycket du betyder för mig
Nu har vi förvisat dig
Som en utstött
Men VET att jag kommer sakna dig!
VET att vi kommer och hämtar dig så fort vi kan!
VET att det en dag åter ska bli Du och Jag!
Du och Jag mot världen Asta!
Min Astra, som heter Asta, har fått flytta ner till mor och far till snön försvinner. Vi får inte plats med både bilen och snön på gården längre..
:-(
See you later!
Päron gruppen
Igår var vi iväg på vårt första Föräldragruppsmöte. Det var folk i vårt område som ska få barn i April/Maj, och det var en brokig skara människor. Inte så många var vi, men det är nästan bra det för då försvinner inte folk i mängden, utan alla får en chans att vara med och vara delaktig. Jag tror de kan bli skoj att gå på de där mötena faktiskt.
Torsdagar blir den stressiga dagen i veckan för mig framöver här, då jag både har vattengympa och föräldragrupp den dagen, men de kan ju va skönt att ha en dag att flänga runt på, då kan man vila sig med gott samvete (eller någorlunda gott iaf) de andra dagarna.
Börjar få träningsvärk nu varje gång efter vattengympan och det är ju dels ett gott tecken på så sätt att det är ett teckan på att det gör nytta och hjälper, och dels ett ganska dåligt tecken iochmed att det visar hur lite muskler jag har kvar i kroppen.
Hehe
När jag kliver upp ur bassängen efter en halvtimme däri känns det som att jag ska flyta ihop till en amöba på golvet, för kroppen blir tung, så tung, när man kommer upp. Alla extrakilos gör sig verkligen påminda då :-)
I helgen ska jag få håret slingat, de börjar kännas lite platt och tråkigt, plus att jag helt börjat motsäga mitt tidigare påstående om att det är skönt att va nåt annat än blont ett tag.. Blondt är allt bra ändå.. hehe
Men nej, tänker absolut inte gå och göra en håravfallande tvärblekning alá fjortisbloggare, för jag saknar tillräckligt med idominsalva att ha på läpparna för att komma undan med det.
Men om jag slingar lite nu så får de lite liv, och så kan man slinga igen en annan gång och då blir de lite ljusare, och vem vet, kanske blir jag sinom tid lika korkad som jag en gång var.... eller ja, alla vet ju att korkigheten inte sitter i håret, men jag kanske kommer se ut som jag är... sinom tid..
ja,
ni fattar :-P 
Här ser vi Jessica Simpson.
Tragisk info: Jag äger en exakt likadan tröja... Men det säger ingenting om mig som person...
My Valentine.
Han är det bästa som hänt mig!
Jag älskar han mest av allt!
Och vi kommer ha lika hysteriskt roligt tillsammans under resten av våra liv, som vi har haft hittills.
Min stjärna!
Älskar dej Frippa! 
Glad alla hjärtans dag!
Tack och bock!
Hon kom till min räddning efter att jag svängt runt inne bland kodmallen här till min blogg och råkat ställa till den fina bloggdesign hon gjort åt mig.
Men det var ju inte nåt hon inte klarade av så nu är bloggen lika fin som den borde. tack tack!
Jag tycker ni kan ta en sväng förbi hennes blogg och kolla läget faktiskt!
http://claudiias.blogg.se
ha de bra!
Fredag, börjar med mys!
Det är fredagsmys :-)
Han vet hur man är en riktig charmör min karl!
Hjärta han!
Annars blir det väl inte så mycket gjort idag, får se om Åsa skulle titta förbi mellan sina jobbskift eller om hon glömt bort det :-)
Enda ansträngande jag ska göra idag som jag tänkt är väl att ta hand om min träningsvärk efter vattengympan igår, tanterna slår mig med hästlängder vad gäller muskler där inne på rehab.
Ikväll blir det kalas för svägerskans son också, så jag ska väll sätta mig och hitta lite julpapper att slå in present med :-)
Måndagsupdate
Och så blev ja med om en otrevlig känsla när vi åkte till mor och far i söndags. Vägen har blivit så dåligt plogad ut till dem så de var mer som att försöka ta sig fram på en traktorgata i skogen än att åka på en asfalterad landsväg. Men det är ju sant, vägarna på landet är ju jävligt oviktiga, trafikerade dagligen av traktorer och lastbilar och alla möjliga tunga fordon, i jämförelse med städerna.
Så när vi väl kom fram till mor och far så var Soffie i tårar av obehagskänslor och rädsla; bebis i magen var inte glad alls.
Men men, spänningarna i magen släppte till dagen efter så nu känns de väl som vanligt igen. Förutom kanske att tösen kommit på att det är roligare att sparka inåt i mammas kropp mer än bara utåt magen och naveln sett... jippie, man känner sig inte det minsta mörbultad, fast knället över det blir oftast kortvarigt, för det är ju så himla skönt att veta att det är bra där inne och och man känner "kontakt" med henne.
Jag längtar nu bara till hon (eller han) kommer ut så vi får se vad det är för en liten person, titta in i ögonen och räkna alla fingrar och tår om och om igen... hmmm...
Lata dagar, eller lata kissar iallafall
Det känns ju bra att det inte bara är jag här hemma som är mer i sovande tillstånd än i vaket...
Tror de ligger och väntar på att snön ska smälta bort så att de har en trädgård att springa runt i igen.
Tjockis
Vecka 28
+8 ½ Kg
Det är inte bara magen som blir större, hakorna blir fler också :-P
Snöyran continues
:-)
Men som kompensation för att jag inte tränade så följde jag faktiskt med till kronhallen och handlade igår, och gick till postlådan och hämtade posten, så jag fick ju lite motion.
Okej, kanske inte motion, men jag var ju iallafall ur stugan en stund; eller hur.
:-)
Bortförklaringar är svåra ibland.
Jag har iallafall skaffat en gravidförsäkring nu, från länsförsäkringar som kostade 650:-. Då är man iallafall täckt litegrann om det skulle bli nåt tokigt; man vet ju aldrig, jag kan ju råka slå ut några tänder under förlossningen och då är jag tandläkar försäkrad nu och kan fixa det gratis you know.
Man vet ju inte, har hört att det går vilt till inne i förlossningssalarna.
Tvätten blev faktiskt också avbockad från listan så jag har inget på mitt samvete att föra över på dagens att-göra lista... jaja, träningen kanske.
Jag fick en ingivelse i morse när jag lyssnade på snöovädret utanför sovrummet, att jag nog borde flytta ut min bil lite. Det står med nosen under garagetaket och ganska mycket snö ligger det ju däruppe och väntar på tillfälle att ramla ner.
Tanken var god, men tyvärr så kom karln in och meddelade att jag nog inte orkar flytta på den. Det har blåst från sjön inatt, så mycket som låg på taket har redan blåst ner... och säkerligen ramlat ner med.. hoppas hon e stark lilla Asta...
Hoppas rutan håller..
På vår garageuppfart brukar de få plats tre bilar på bredden, om man anstränger sig.
Nu får karln anstränga sig för att komma ur garaget...
Tycker synd om han varenda dag när han ännu en gång måste ut och skotta.
Jag är en av de där folken som i en massa år har gnällt och klagat över att vi aldrig har riktiga vintrar i detta landet längre.
MEN! Jag tycker att Gud borde inse att han inte får mer anhängare av att överdriva så fort han får chansen.
Dienstag är väl ingen tokig dag.
Detta blev resultatet av älsklingens snickrande igår, mäkta fin och katterna är jättenöjda. Han e duktigt händig och dessutom så ger han inte upp i första taget min karl, all eloge till han.
Idag tänkte jag att jag skulle få lite gjort här hemma för ovanlighetens skull. Känner mig någorlunda fräsch och igång (precis just nu iaf) idag, så jag tänkte att..
* ..jag först och främst ska fixa en gravidförsäkring, för det är tusan på tiden.
* ..jag ska plocka upp tvätten från tvättstugan.
* ..jag kanske kan ta och träna liiite på bollen. (det är inte jätteroligt att träna när man har foglossning)
Smet-mästarinnan V.2.0
Var uppe uschligt tidigt idag för att ringa MVC och anmälde oss till föräldragruppen som drar igång nästa vecka. De ska bli spännande och se vad man kan få lära sig där, säkert massa nyttigt och lite lite trams för sånt brukar alltid finnas med i informationsdjungeln. Iallafall så möttes man ju i morse utav denna underbara uppenbarelse döpt till "ytterligare 20cm snö" vilket gjorde oss alla himla överlyckliga; speciellt Frippa som skulle till jobbet och fick börja dagen med att skotta. Jag hejade på, ringde mitt samtal och käkade lite sen gick jag och la mig för att sova bort hela förmiddagen och lunchen -de va jätteskönt.
Nej nu ska jag ner och hejja på karln som sitter i tvättstugan och snickrar ihop en ny katt-klösbräda-leksak ill våra små odjur, den blir jättefin ska jag tala om, så det gör inte så mycket längre att den gamla föll offer för våra tjockiskatters vikt.
