Kärt återseende!

När jag slutade skolan och började jobba och började få tankar om att eventuellt flytta hemifrån och skaffa bättre bil och så, så svalnade mitt entresse drastiskt för hästar. Jag hade annat att göra liksom.
Så hästarna hade alldeles för mycke fritid att bli feta och lata på.
Så vi gjorde oss av med dem.
Den lilla ponnyn var gammal, sjuk, barnilsk och knappt ridbar längre så hon fick vandra vidare till de grönare ängarna.

Sen hade vi en Fjordhäst, Musse. En go, lugn och älskvärd häst som förtjänade att få ett bra hem med mycket uppmärksamhet, och det är precis vart han hamnade.
Vi har haft kontakt med de "nya" ägarna med jämna mellanrum och vart och hälsat på. Men nu var det tre år sen sist.
Tills idag, lite tårögd stod ja där o gosa och gosa med den gosigaste hästen man kan tänka sig. bitterljuvt givetvis. men det betyder mycket för mig att han har de bra.









Säg nåt!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0